Saltvatten-inträngning – brunnens skräck
Saltvatteninträngning i brunnen är många brunnsägares skräck 😱, då det riskerar att förstöra brunnen under lång tid framöver. Risken är än större under perioder när grundvattennivåerna är lägre eller mycket lägre än normalt – vilket just nu (maj 2022) tyvärr är fallet för nästan hela Sverige. Normalt sker dessutom ingen påfyllning av grundvatten förrän till hösten. (se tidigare nyhetsbrev om grundvatten).
Normalt sker dessutom ingen påfyllning av grundvatten förrän till hösten. (se tidigare nyhetsbrev om
Aqvify hjälper dig att använda din brunn på ett hållbart sätt!
Vi bad Anders Nordström, senior universitetslektor vid Stockholms Universitet, förklara närmare varför saltvatteninträngning i brunnar uppstår, var det är störst risk, om det går att göra något åt och hur man kan undvika det.
Anders är författare till boken Dricksvatten – vårt viktigaste livsmedel och nestor inom området. Han är dessutom en av dem som använt Aqvify allra längst, något som vi är väldigt glada och stolta över!
Han är dessutom en av dem som använt Aqvify allra längst, något som vi är väldigt glada och stolta över!
Över till Anders!
Hur uppstår saltvatteninträngning i din brunn?
Normalt är grundvattnet sött och har bildats av nederbörden som infiltrerar jorden och sedan perkolerar (sjunker ned) med hjälp av tyngdkraften i jordlagrens porer och vidare i bergets sprickor eller för sedimentära bergarter även i porerna. Grundvatten fyller alla porer eller sprickor under grundvattenytan.
I närheten av havets stränder kan man förstå att ett uttag av grundvatten i en grävd brunn eller bergborrad brunn nära stranden kan leda till att salt havsvatten tränger fram till brunnen.
Det kanske vanligaste är dock risken att påträffa fossilt (relikt) grundvatten, dvs. ett gammalt salt grundvatten som bildades när området för din brunn låg under havsytans nivå i ett salt hav. Detta skedde under senaste istidens avsmältning. Markytan låg då mycket lägre än idag p.g.a. att den tjocka isen pressat ned berget. Stora områden av Sverige låg under havsytan (under den s.k. marina gränsen, dvs. i salt hav). Efter isens avsmältning började marken höja sig – landhöjning.
Stora delar av kustområdena och mellersta Sverige låg länge under vattenytan och under denna tid trängde det salta vattnet ned och bildade salt grundvatten. Det salta grundvattnet har högre densitet (är tyngre) än sötvatten. Med landhöjningens hjälp har stora delar av Sveriges landområde höjts över havsytans nivå och då bildas sött grundvatten av regn och snösmältning. Det söta grundvattnet flyter som en kudde ovanpå det salta relikta eller fossila grundvattnet.
Saltvatten i grundvattentäkten
Saltet i havet och salt relikt grundvatten utgörs till stor del av klorid (Cl) och natrium (Na). Havets saltvatten kan på olika sätt komma in i bergets sprickor och porer och bilda salt grundvatten. Man talar mest om kloridhalten i grundvattnet. Smaktröskelvärdet för klorid ligger vid ca 200-300 mg/l Cl och för natrium 50-200 mg/l Na. Naturligt grundvatten har 1-20 mg/l Cl. Man kallar grundvatten med > 50 mg/ Cl saltvattenpåverkat. 100 mg/l Cl är Livsmedelsverkets gränsvärde för teknisk anmärkning på dricksvatten på grund av korrosionsrisk i ledningar. Gränsvärdet gäller både kommunala och enskilda brunnar.
I naturen finns saltvatteninträngning från havet 0-100 m från stranden. Relikt grundvatten finns som beskrivits ovan i stora delar av landet. Klorider tillförs dessutom helt normalt i mycket små mängder med nederbörden men även från vinden utifrån havet och in mot kusterna. Kustområdena får därigenom mer salt än inlandet. Detta ger normalt inte något problem i grundvattenkvalitet. Även saltning av vintervägar kan för näraliggande brunnar skapa ökad kloridhalt på grundvattnet.
I kustområden, t.ex. Stockholms skärgård, kan uttagen ur grundvattnet bli så stora att det plötsligt uppträder salt grundvatten i brunnen.
Varför sker detta? Kan saltvattnet försvinna igen?
Varför sker detta? Kan saltvattnet försvinna igen?
Nära havet ligger grundvattenytan normalt (då inget uttag sker) högre än havsytan och hindrar det salta havsvattnet att tränga in och blanda sig med sötvattnet. Detta gör det möjligt att hitta sötvatten även nära stranden. De flesta brunnar i kustområdena finns i berggrunden, dvs. det är grundvatten i sprickor som nyttjas. Tack vare saltvattnets högre densitet uppstår en söt-/saltvattengräns på ett visst djup. Det söta vattnet ligger som en kudde flytande på det salta grundvattnet.
Vid grundvattenuttag sjunker grundvattenytan och det bildas en sk. sänktratt med spetsen vänd nedåt. Skillnaden i densitet mellan söt- och saltvatten gör att gränsskiktet höjs många gånger mer än grundvattenytans sänkning.
Risk finns då att uttaget ur brunnen sker under sötvattenskiktet och därmed istället ger saltvatten. Det är därför mycket lätt att man i djupa brunnar får saltvatten när vattenuttagen i den egna eller i grannarnas brunnar ökar så att grundvattenytan sjunker – och speciellt om grundvattnet redan är lågt p.g.a. liten nederbörd under den period under året som fyller på depåerna.
Grundvattenytan kan även sänkas så mycket att havet tränger in i tömda sprickor. Lättast sker detta i kustområdet upp till ca 100 m från stranden. Även detta ger salthaltigt grundvatten. Genom att grundvattnets rörelse i berggrundens sprickor är så långsam kommer det nyligen inträngande saltvattnet eller salt fossilt grundvatten inte att kunna tvingas bort förrän kanske om ca 10–30 år i en bergborrad brunn med djupet 60–80 m. Stora variationer på återställningstid existerar.
Vem drabbas?
Det är kanske främst fritidshusägarna som drabbats av salthaltigt grundvatten i områden under den marina gränsen och särskilt i kustregionerna. Man har ökat sin årsvattenförbrukning genom ökad vattenanvändning av dusch, wc, tvättmaskin och fler dagars nyttjande av fastigheten per år samt skapat stor förtätning av fritidshus vilket kan leda till att uttag av grundvatten blir större än nybildningen av grundvatten och då blir resultatet grundvattensänkning. Då förändras läget på gränsen mellan söt- och saltvatten i grundvattenmagasinet. Detta kan medföra att vissa brunnar får saltvatteninträngning.
Även den som sedan länge ytterst måttligt nyttjat berggrundens sötvatten kan drabbas av påverkan från grannars ökade uttag. Sänktratten som skapats i grannens brunn (på avståndet ca 50-100 m) påverkar din brunn. I figur 3 visar övre bilden en granitisk berggrund där sprickorna står i kontakt med varandra. Nedre bild som påverkar varandra. Den med största uttaget får i detta fall först saltvatten. Den andra brunnen har ännu inte fått saltvatteninträngning.
Vad kan man göra för att undvika saltvatteninträngning?
Alla bör observera grundvattenytans läge i sin brunn och inte låta nivån sjunka under vad som tidigare varit lägsta årsnivå. De år som startar med lägre grundvattennivå än normalt (som maj-juni 2022!) måste man vara extra försiktig med vattenanvändningen.
Har du fått kloridhalt >100 mg bör du snarast MINSKA vattenuttaget ur brunnen. Har du tur sjunker kloridhalten men det kan ta tid (år). För fritidshuset kan wc-, tvättmaskin- och duschanvändning vara det som måste prioriteras bort. Man kan även minska vattenuttaget avsevärt med snålspolande munstycken på sina vattenkranar.
Om brunnen redan är drabbad kan det även hjälpa att höja pumpen för att vattenuttaget ska vara ovanför gränsskiktet och eventuellt nyttja metoder för att minska brunnens djup.
OM DU ALLTID ÄR FÖRSIKTIG MED UTTAGEN UR GRUNDVATTENBRUNNEN HOPPAS JAG DU SLIPPER SALTVATTENPROBLEM.
Vill du har mer ingående förklaringar till problematiken kring saltvatteninträngning? Läs då gärna boken Dricksvatten – vårt viktigaste livsmedel.
Koppla upp din brunn med Aqvify!
Vill du använda din brunn på ett hållbart, effektivt och tryggt sätt? Aqvify ger detaljerad information som är lättillgänglig i vår app. Läs mer här.
NYTT! Låt Aqvify sköta installationen från början till slut. Läs mer här.
Du kan naturligtvis också välja att göra installationen själv.
